Retorik - Hålla tal v. 49-50

v.49 Måndag 30/12 Titta på filmer om att hålla tal. Lyssna och läs på Stora talare.  Tisdag 1/12 Skriva ett tal Er uppgift är att skriva ett tal som ni ska hålla för varandra i en liten grupp.  Onsdag 2/12, Torsdag 3/12 och Måndag 9/12 Presentation av era tal i grupper!   När ni är klara håller ni talet på onsdag 2/12, torsdag 3/12 och måndag 7/12. Ni ska skriva och hålla ett tal. Ni kan välja vad ni vill men de vanligaste talen är argumenterande tal, informerande tal eller hyllningstal. Era tal ska ni skriva ner och lämna in till läraren efter ert tal.

Läs och få idéer på webbsidan Talakuten!

Fem viktiga delar i ett skriftligt och muntligt tal

1. Inledningen: Först ska jag tala om..., sen ska jag tala om, till sist...
2. Bakgrundsfakta
3. Argumenten
4. Motargumenten
5. Avslutning

Dispositionen i ett tal

Syftet med dispositionen är att göra det lättare för lyssnarna att hänga med. Introducera ditt tal och berätta om din disposition ”Första ska jag tala om…, sen ska jag tala om… och till sist…”

Ett enkelt knep i ett informerande tal är att först berätta vad du ska säga. Sen säger du det. Och slutligen talar du om vad du har sagt.

I ett argumenterande tal så berättar du om din tanke och använder bra argument för att övertyga lyssnarna om det du vill ha sagt. Det brukar räcka med tre stycken. Spara det bästa argumentet till sist, det är det lyssnarna kommer bäst ihåg.

I ett hyllningstal talar du om vem du vill hylla och varför, fokusera på att berätta om personens positiva egenskaper och illustrera dessa med exempel.

Först när du skrivit färdigt talet skriver du inledning och avslutning. 
I inledningen kan du ha något som väcker intresse för det du sen ska säga. Det kan vara ett citat, en kort målande berättelse eller något provocerande. 

I avslutningen bör du sammanfatta det du sagt, det som du tycker är viktigast och vill att lyssnarna ska komma ihåg.



Korta filmer om hur vi pratar och samtalar på svenska:

Måndag 14/9 Vad är skillnaden mellan formellt och informellt språk?

Vi börjar med att titta och lyssna på en video om hur du kan göra för att någon ska lyssna på dig. Hur ska man göra så att folk lyssnar ?

En video om: hur man förbereder sig för en debatt

Retorikexpert: Elaine Eksvärd

En video om: Formellt och informellt språk

En video om : Fult språk

Argumenterande tal: De sju frågornas metod
Hyllningstal:Zlatans tal
Tacktal: Tacktal!


En video om att samtala och prata på ett bra sätt! Snacka snyggt!

En debatt mellan elever i en klass. Får man paxa plats?

Krönika

I en krönika skriver krönikören sina personliga tankar kring en aktuell händelse. Den aktuella händelsen kan vara krönikörens privata eller något som har tagits upp i massmedia. Ofta vill krönikören få läsaren att börja tänka efter själv. Genom att formulera sina egna tankar och funderingar vill han eller hon väcka läsarens engagemang. Krönikor finns i de flesta dags- och veckotidningar. De är utformade som spalter och ofta är det en återkommande krönikör som har en egen spalt och skriver i varje nummer av tidningen. Krönikörerna är inte alltid journalister. De kan vara författare, politiker eller kändisar som skriver om t.ex. om krig i Mellanöstern, mode, vad som är ”inne” och ”ute” etc. De senaste åren har det dykt upp en ny sorts krönika. Skribenterna är unga och vänder sig också mest till andra unga. Texterna handlar om dem själva och kan ibland likna dagboksanteckningar. 

Titta på filmen här nedan för att repetera vad man skriver om i en krönika och hur ! Klicka på Krönika och lär dig!

Skrivuppgift: skriv en egen krönika, minst en handskriven A4-sida, med egna tankar och reflektioner om ämnet "Användning av mobilen i skolan". Du kan skriva vad du tycker om att man får ha mobilen med sig på lektionen, om den används på rätt eller fel sätt i skolan, om man lär sig mer i skolan med hjälp av mobilen, m.m. För att få en idé om vad man kan skriva så kan du läsa tidningsartiklar, titta på filmer om mobilanvändning i skolan.  tex. , m.m. 


Här är en artikel om att man Vill forbjuda mobiler i skolan och här är en kort film om ämnet mobilanvändning. Klicka på Mobilanvändning på Ekillaskolan och titta!

Lektioner:

TID: Sju lektioner under v.47-48

Lektion 1 16/11 och 2 17/11: Läs en krönika och svara på frågor i Fixa texten2! om hur man skriver en krönika. Arbeta sedan med ett arbetsblad som ni får av läraren för att lära er hur ni ska organisera krönikan och vad ni ska tänka på när ni skriver den.

Lektion 3: 18/11 Förbered dig för att skriva en krönika om ämnet ”Mobbning”.

Lektion 4 19/11 och 5 23/11: Du fortsätter att skriva. I slutet av lektionen visar ni läraren hur långt ni har kommit med er krönika.

Lektion 5: 24-25/11: Fortsätt och skriv på onsdag 25/11 lämnar du in din krönika! Ni ska avsluta er krönika under lektionen den 25/11. Om ni har tid över så byter ni krönika med någon i klassen. Ni läser varandras krönikor och sedan pratar ni om dem!

Nytt terminsschema HT 15

Datum	Tema åk 8	LÄSA/TALA/SKRIVA/HÖRA/GRAMMATIK
34	Skriva om sommarlovet	Skivuppgift 8A/8B
35	Relationer/Kultur/Läsa	Läs uppgift åk8/ordförståelse 8A/8B
36	Relationer/Kultur/Läsa Fakta artikel	8A/8B
37	Fakta artikel
38	8B Retorik	8A Läsa bok och läslogg
39	8B Retorik	8A Läsa bok och läslogg
40	8B Skiljetecken 8B Formelltbrev	8A Läsa bok och läslogg
41	8B Formelltbrev	8A Läsa bok och läslogg
42	8B Krönikör	8A Läsa bok och läslogg
43	8B Krönikör	8A Läsa bok och läslogg
44	Höstlov	Höstlov
45	8B Läsa bok och läslogg	8A Lämna in bok och läslogg l
46	8B Läsa bok och läslogg	8A Skiljetecken och Formelltbrev
47	8B Läsa bok och läslogg	8A Skiljetecken och Formelltbrev
48	8B Läsa bok och läslogg	8A Krönikör
49	8B Läsa bok och läslogg	8A Krönikör
50	8B Läsa bok och läslogg	8A Retorik
51	8B Lämna in läslogg	8A Retorik
52

Läslogg v.46-50

Lässchema: Ni väljer en bok att läsa under 4-5 veckor (v.46-50). Ni kan ta med den hemifrån, låna den på biblioteket eller låna från skolan. Varje vecka läser ni mellan 

40-60 sidor i skolan men ni måste läsa några sidor hemma också.

Hemarbete: Ni ska skriva 1 läslogg i veckan som din lärare läser på onsdagar.

I din skrivbok kommer du att skriva ner svaren på dina 4 logguppgifter och andra svar på frågor om handlingen i boken.

Boksamtal: Ni kommer att samarbeta i mindre grupper på någon lektion varje vecka t.ex. på onsdagar för att prata om handlingen i boken. Ni kommer också på lektionen att svara på frågor i loggen och ha tyst läsning.

Läslogg schema och inlämningsdatum:

Datum: 9/11

SKRIVUPPGIFT 1: PERSONBESKRIVNING

Beskriv de viktigaste personerna i boken. Vem handlar boken om? Vilken familj

har personen? Hur uppfattar du hur han/hon är, alltså vad är typiskt för

personen, vilka egenskaper har hon eller han? Hur tror du att personen ser ut?

Leta gärna efter typiska uttryck för personen och citera dessa…

Förutom huvudpersonen, vilka andra personer i boken kan du beskriva, och på

vilket sätt ingår de i huvudpersonens liv?

Datum: 16/11

SKRIVUPPGIFT 2: MILJÖBESKRIVNING

Beskriv miljön i boken. Var utspelar det sig någonstans? Beskriv hur du tänker

dig att personen bor; (lägenhet/hus?, landet/storstad?) Hur ser övriga

omgivningar ut? Gör gärna en karta. Under vilken årstid utspelar sig händelserna

tror du? Är det i nutid (typ år 2007) eller har historien hänt under en annan tid?

När, tror du?

Datum: 23/11

SKRIVUPPGIFT 3: BESKRIV HANDLINGEN

Nu har du kommit in i boken lite…Vad handlar den egentligen om? Beskriv

”problemet” i boken. Vi vill veta handlingen… Inte för detaljerat men tillräckligt

mycket för att ge 1A4.

Datum: 30/11

SKRIVUPPGIFT 4: AVSLUTANDE TANKAR

Nu har du läst ut boken. Skriv och berätta om slutet! Vad hände? När i boken

fanns vändpunkten som ledde till slutet? (periferin) Vad hände då? (Det brukar

vara en lösning på ett problem) Hade boken kunnat sluta på något annat sätt?

Hur? Tror du författaren hade något budskap med den, något man som läsare kan lära sig eller tänka på?

Datum: 2/12

Övriga frågror att svara på: Vilket tema hade boken? (Ett tema är exempelvis ”svek”, ”mobbning”, ”sorg”, ”kärlek”, ”sport”…ett tema ska beskriva boken med ett ord.)Vad tyckte du om den? Kan du rekommendera den till andra?

Formellt brev

Skriva formella brev! Här är några filmer om hur man skriver formellt brev!

Klicka på formellt brev 1 och sedan på formellt brev 2 
för att lär dig !

Lycka till!

Läsa och skriva en läslogg

Hur ska jag skriva en läslogg? Titta på några korta filmer om hur man arbetar med en läslogg!

En beskrivning av hur man arbetar med en läslogg. Klicka på länken läslogg och titta på videon!

Här är en kort film om hur man i åk 9 i svenskan läser en bok och gör uppgifter i läsloggen. Klicka och titta på arbeta med läsloggar

Lycka till!

Bedömningsmatris av krönika i svenska åk 8

Här kan ni se vad som kommer att bedömas när ni skriver er krönika. 

	1	2	3
Innehåll och genremedvetenhet	Du har följt instruktionen för uppgiften och texten fungerar i huvudsak som en krönika. Du beskriver på ett enkelt sätt kring något du upplevt under din praktik och texten har en röd tråd. Du har med några egna reflektioner och har med exempel ifrån egna erfarenheter.	Du har följt instruktionen för uppgiften och texten fungerar som en krönika. Du beskriver på ett utvecklat sätt kring något du upplevt under din praktik och texten har en röd tråd som är lätt att följa. Du har med egna reflektioner och har med flera exempel ifrån egna erfarenheter. Du skriver på ett personligt sätt och engagerar läsaren.	Du har följt instruktionen för uppgiften och texten fungerar väl som en krönika. Du beskriver på ett välutvecklat och nyanserat sätt kring något du upplevt under din praktik och texten har en röd tråd som är mycket lätt att följa. Du har med egna reflektioner och har med flera träffande exempel ifrån egna erfarenheter. Du skriver på ett personligt sätt som engagerar läsaren med utvidgande resonemang. Du har fångat krönikans form på ett precist sätt.
Struktur	Texten är i huvudsak sammanhängande och begriplig.	Texten är sammanhängande och strukturen är tydlig tex finns inledning, styckeindelning och avslutning.	Texten är sammanhängande och välstrukturerad. T ex finns en effektiv inledning, konsekvent styckeindelning och en medveten avslutning i form av en slutsats eller uppmaning till läsaren.
Språk och stil	Ordvalet är enkelt. Meningsbyggnaden fungerar i huvudsak. Tempusbruket stör inte förståelsen av texten.	Ordvalet är varierat och passar till en krönika. Texten är personlig, men t ex läsartilltal, ungdomligt språkbruk och humoristiska vändningar. Meningsbyggnaden är varierad och tempus används på ett riktigt sätt i större delen av texten.	Ordvalet är träffande, specifikt, varierat och passar väl till en krönika. Språket lyfter krönikan t ex genom användning av liknelser och metaforer. Texten är personlig, men t ex läsartilltal, ungdomligt språkbruk och humoristiska vändningar. Meningsbyggnaden är varierad, träffsäker och väl fungerande. Tempus används på ett riktigt sätt.
Skrivregler	Du följer i huvudsak skriftspråkets normer för skiljetecken och stavning.	Du följer relativt väl skriftspråkets normer för skiljetecken och stavning.	Du följer väl skriftspråkets normer för skiljetecken och stavning.

Centralt innehåll och kunskapskrav svenska åk 7-9

Centralt innehåll i svenska åk 7-9

• Läsa och skriva
• Tala, lyssna och samtala
• Berättande texter och sakprosatexter
• Språkbruk
• Informationssökning och källkritik

Kunskapskrav i svenska åk 7-9 enl Lgr 11, Skolverket

Svenska läsa - Kunskapskrav för betyg A-E i årskurs 7-9

Betyget E	Betyget C	Betyget A
Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med flyt genom att, på ett i huvudsak fungerande sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag. Genom att göra enkla  sammanfattningar av olika texters innehåll med viss  koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven grundläggande  läsförståelse. Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk. Eleven kan också föra enkla resonemang om verket med kopplingar till dess upphovsman. Eleven drar då till viss del underbyggda slutsatser om hur verket har påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det har tillkommit i.	Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med gott flyt genom att, på ett ändamålsenligt sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag. Genom att göra utvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll med relativt god koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven god läsförståelse. Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna i olika verk. Eleven kan också föra utvecklade resonemang om verket med kopplingar till dess upphovsman. Eleven drar då relativt väl underbyggda slutsatser om hur verket har påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det har tillkommit i.	Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med mycket gott flyt genom att, på ett ändamålsenligt och effektivt sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag. Genom att göra välutvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll med god koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven mycket god läsförståelse. Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna eller är dolda i olika verk. Eleven kan också föra välutvecklade och nyanserade resonemang om verket med kopplingar till dess upphovsman. Eleven drar då väl underbyggda slutsatser om hur verket har påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det har tillkommit i.

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Svenska skriva - Kunskapskrav för betyg A-E i årskurs 7-9

Betyget E	Betyget C	Betyget A
Eleven kan skriva olika slags texter med viss språklig variation, enkel textbindning samt i huvudsak fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. De berättande texter eleven skriver innehåller enkla gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med enkel uppbyggnad. Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Sammanställningarna innehåller enkla beskrivningar och förklaringar, enkelt ämnesrelaterat språk samt i huvudsak fungerande struktur, citat och källhänvisningar. Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett i huvudsak fungerande sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap. Dessutom kan eleven ge enkla omdömen om texters innehåll och uppbyggnad och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett i huvudsak fungerande sätt.	Eleven kan skriva olika slags texter med relativt god språklig variation, utvecklad textbindning samt relativt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. De berättande texter eleven skriver innehåller utvecklade gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med relativt komplex uppbyggnad. Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett relativt varierat urval av källor och för då utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Sammanställningarna innehåller utvecklade beskrivningar och förklaringar, utvecklat ämnesrelaterat språk samt relativt väl fungerande struktur, citat och källhänvisningar. Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett ändamålsenligt sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap. Dessutom kan eleven ge utvecklade omdömen om texters innehåll och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett relativt väl fungerande sätt.	Eleven kan skriva olika slags texter med god språklig variation, välutvecklad textbindning samt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. De berättande texter eleven skriver innehåller välutvecklade gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med komplex uppbyggnad. Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett varierat urval av källor och för då välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Sammanställningarna innehåller välutvecklade och nyanserade beskrivningar och förklaringar, välutvecklat ämnesrelaterat språk samt väl fungerande struktur, citat och källhänvisningar. Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap. Dessutom kan eleven ge välutvecklade och nyanserade omdömen om texters innehåll och uppbyggnad och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett väl fungerande sätt.

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Svenska tala - Kunskapskrav för betyget A-E i årskurs 7-9

Betyget E	Betyget C	Betyget A
Eleven kan samtala om och diskutera varierande ämnen genom att ställa frågor och framföra åsikter med enkla och till viss del underbyggda argument på ett sätt som till viss del för samtalen och diskussionerna framåt. Dessutom kan eleven förbereda och genomföra enkla muntliga redogörelser med i huvudsak fungerande struktur och innehåll och viss anpassning till syfte, mottagare och sammanhang. Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om svenska språkets historia, ursprung och särdrag samt jämföra med närliggande språk och beskriva tydligt framträdande likheter och skillnader.	Eleven kan samtala om och diskutera varierande ämnen genom att ställa frågor och framföra åsikter med utvecklade och relativt väl underbyggda argument på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt. Dessutom kan eleven förbereda och genomföra utvecklade muntliga redogörelser med relativt väl fungerande struktur och innehåll och relativt god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang. Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om svenska språkets historia, ursprung och särdrag samt jämföra med närliggande språk och beskriva tydligt framträdande likheter och skillnader.	Eleven kan samtala om och diskutera varierande ämnen genom att ställa frågor och framföra åsikter med välutvecklade och väl underbyggda argument på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. Dessutom kan eleven förbereda och genomföra välutvecklade muntliga redogörelser med väl fungerande struktur och innehåll och god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang. Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om svenska språkets historia, ursprung och särdrag samt jämföra med närliggande språk och beskriva tydligt framträdande likheter och skillnader.

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Krönika

I en krönika skriver krönikören sina personliga tankar kring en aktuell händelse. Den aktuella händelsen kan vara krönikörens privata eller något som har tagits upp i massmedia. Ofta vill krönikören få läsaren att börja tänka efter själv. Genom att formulera sina egna tankar och funderingar vill han eller hon väcka läsarens engagemang. Krönikor finns i de flesta dags- och veckotidningar. De är utformade som spalter och ofta är det en återkommande krönikör som har en egen spalt och skriver i varje nummer av tidningen. Krönikörerna är inte alltid journalister. De kan vara författare, politiker eller kändisar som skriver om t.ex. om krig i Mellanöstern, mode, vad som är ”inne” och ”ute” etc. De senaste åren har det dykt upp en ny sorts krönika. Skribenterna är unga och vänder sig också mest till andra unga. Texterna handlar om dem själva och kan ibland likna dagboksanteckningar. 

Titta på filmen här nedan för att repetera vad man skriver om i en krönika och hur ! Klicka på Krönika och lär dig!

Skrivuppgift: skriv en egen krönika, minst en handskriven A4-sida, med egna tankar och reflektioner om ämnet "Mobbning". Du kan skriva vad du tycker eller hört om mobbning. För att få en idé om vad man kan skriva så kan du läsa tidningsartiklar om ämnet mobbning, titta på TV-serien "Morgans mission", läsa om organisationen Friends, UMO, m.m. 

Här är ett klipp från ett TV-program där artisten Samir berättar om mobbning. Klicka på Samir Badran och titta!

Lektioner:

TID: Sex lektioner under v.42-43

Lektion 1 14/10 och 2 16/10: Läs en krönika och svara på frågor i Fixa texten2! om hur man skriver en krönika. Arbeta sedan med ett arbetsblad som ni får av läraren för att lära er hur ni ska organisera krönikan och vad ni ska tänka på när ni skriver den.

Lektion 3: 19/10 Förbered dig för att skriva en krönika om ämnet ”Mobbning”.

Lektion 4: 21/10 Du fortsätter att skriva. I slutet av lektionen visar ni läraren hur långt ni har kommit med er krönika.

Lektion 5: 23/10 Fortsätt och skriv! Ni ska avsluta er krönika under denna lektion. Om ni har tid över så byter ni krönika med någon i klassen. Ni läser varandras krönikor och sedan pratar ni om dem!

Ord i Flyga drake

Här är några ord som finns i boken Flyga drake. Ni kan klick på orden och läsa om ordens betydelse.  

Hazarer

Sovjet

Afghanistan

Kabul

Citat från boken Flyga drake

Här nedan kan ni läsa några citat från boken Flyga drake som svenskläraren Maria har valt ut från boken och kommenterat. Hämtat från bloggen Maria-svenskl

Flyga Drake

”Jag behandlade Hassan väl, som en vän, till och med bättre, mer som en bror.” (s. 46)

Amir hade precis tänkt att Hassan inte var hans vän, utan hanns tjänare. Han ville inte se Hassan som en tjänare, utan som en bror. Det säger mig att trots att Hassan är en tjänare, så verkar han betyda lika mycket för honom, som om han vore hans egen bror. Det säger mig att man kan se någon som sin bror, fast att han inte är sin biologiska bror.

”Hassans ansikte var mitt tidigaste minne och jag kände till alla små subtila skiftningar i det, hade sett varenda ryckning och rörelse som någonsin glimtat förbi.” (s. 47-48)

Det som fick mig att fastna för det här citatet, var att det fick mig att tänka på hur väl man kan känna en person, genom att ha växt upp som bröder. Han såg Hassan som en bror. Det gjorde inget att han inte var hans biologiska bror.

”För dig ska jag göra det tusen gånger om!” (s. 71)

Det här citatet kommer från när Hassan ska hämta den sista draken åt Amir. Jag fastnade på detta citat för att det verkade som om han verkligen menade det han sa. Det var riktig vänskap som fick Hassan att säga de orden.

”Min nyckel till Babas hjärta.” (s. 75)

Det är den blåa draken som skulle kunna förbättra relationen mellan Amir och hans pappa. Det verkar som om han trodde att en drake skulle kunna fixa hans relation med sin pappa. Att draken var nyckeln till att äntligen kunna göra sin pappa stolt.

Läsloggsuppgifter till boken Flyga drake åk 8

Bokläsning åk 8  - Delas ut i klassen när vi börjar läsa boken.

Titel: Flyga drake

Författare: Khaled Hosseini

Lässchema: Vi läser boken genom högläsning i klassen i 4-5 veckor. Varje vecka kommer ni läsa ca 60 sidor så ni måste läsa några sidor hemma också.

Hemarbete: Ni ska skriva 1 läslogg i veckan som din lärare läser på måndagar.

I din skrivbok kommer du att skriva ner svaren på dina 4 läsloggsuppgifter och andra svar på frågor om bokenshandling.

Boksamtal: ni kommer att samarbeta i mindre grupper på någon lektion varje vecka för att prata om handlingen i boken och svara på frågor till boken.

 

Lässchema och logguppgifter till datum:

Datum: 21/9

SKRIVUPPGIFT 1: PERSONBESKRIVNING

Beskriv de viktigaste personerna i boken. Vem handlar boken om? Vilken familj

har personen? Hur uppfattar du hur han/hon är, alltså vad är typiskt för

personen, vilka egenskaper har hon eller han? Hur tror du att personen ser ut?

Leta gärna efter typiska uttryck för personen och citera dessa…  Förutom huvudpersonen,

 

vilka andra personer i boken kan du beskriva, och på vilket sätt ingår de i huvudpersonens liv?

  

Datum: 28/9

SKRIVUPPGIFT 2: MILJÖBESKRIVNING

Beskriv miljön i boken. Var utspelar det sig någonstans? Beskriv hur du tänker

dig att personen bor; (lägenhet/hus?, landet/storstad?) Hur ser övriga

omgivningar ut? Gör gärna en karta. Under vilken årstid utspelar sig händelserna

tror du? Är det i nutid (typ år 2007) eller har historien hänt under en annan tid?

När, tror du?

 
Datum: 12/10

SKRIVUPPGIFT 3: BESKRIV HANDLINGEN

Nu har du kommit in i boken lite…Vad handlar den egentligen om? Beskriv

”problemet” i boken. Vi vill veta handlingen… Inte för detaljerat men tillräckligt

mycket för att ge 1A4.

Datum: 19/10

SKRIVUPPGIFT 4: AVSLUTANDE TANKAR

Nu har du läst ut boken. Skriv och berätta om slutet! Vad hände? När i boken

fanns vändpunkten som ledde till slutet? (periferin) Vad hände då? (Det brukar

vara en lösning på ett problem) Hade boken kunnat sluta på något annat sätt?

Hur? Tror du författaren hade något budskap med den, något man som läsare kan

 

lära sig eller tänka på?

Datum: Torsdag 5/11 Den här lektionen ska ni lämna tillbaka boken.

Övriga frågror att svara på: Vilket tema hade boken? (Ett tema är exempelvis ”svek”,

 

”mobbning”, ”sorg”, ”kärlek”, ”sport”…ett tema ska beskriva boken med ett ord.)

 

Vad tyckte du om den? Kan du rekommendera den till andra?